ebbajandersson

inge Ebba på 11 mån PT.1 (blev ju inga fler)

(in deeeeeszperate need of inspiration när d kommer till bilder atm)

Jag har hjärtklappning när jag går ur duschen. Är det mycket nu? mkt för lilla mig. Fattar varken varför jag ska va så jävla speciell eller varför jag ska krångla till det så. Åka ifrån alla jag älskar. Min familj, mina vänner, mina räddare i nöden. Varför åka ifrån Sthlm?? Har ju precis börjat fatta dehär, precis börja hitta min grej. Osså åker jag ifrån det till en plats där jag varken hittar eller vet hur man beter sig. Det nedanför skrev jag 01/06. Detta är inte exakt rätt ord, mina tankar nu är inte exakt likadana som när det skrevs men de är för jobbigt att försöka förklara bättre. Så här:

Bonjour

Den 31:a Aug, när ni precis har börjat skolan, då åker jag till USA. Jag åker ifrån alla jag känner, mina älskade finaste vänner. Jag åker ifrån min mamma. Jag åker ifrån mitt morgonte (lady grey). Jag åker ifrån min pappas morgonkramar. Jag åker ifrån mitt piano. Jag åker ifrån Twisters. Jag åker ifrån Stockholm, älskade Sthlm. Jag åker ifrån katten Boston. Jag åker ifrån kvällspromenader med Mathias, utekvällar, snabba Espressohouse-fikor. Jag åker ifrån mataffärerna som jag hittar i. Jag åker ifrån mina lakan med vårt tvättmedel. Jag åker ifrån alla som kan sjunga med i välkommen in och gubben i lådan. Jag åker ifrån Elin, min storasyster. Jag åker ifrån min lillebebbe Nora.

Till? Till ingenting. Till en plats där ingen vet att jag existerar. 

Till en plats där jag inte har en enda vän. Till en plats där jag inte hittar hem om jag åker fel. Till en plats där jag inte kan de sociala koderna som är så svåra att förklara. Till en ny familj. Till ett nytt språk. Till nya mjölkförpackningar. Till vatten som smakar klor. Till bussar där jag av vana kommer leta efter bekanta bland sätena, tills jag inser att jag inte kommer hitta någon. 

Detta är något jag vill göra. Tanken på USA är bittersweet, men det är bra. Det är bara att det börjar kännas nu, nu när man börjar säga hejdå. Jag tycker mig redan se ett "sista"filter läggas på omvärlden. Sista gången jag åker förbi, kramar, träffar. Rosaaktigt och lite sentimentalt. Typ som grape, god men lite för besk.   

 10 dagar kvar nu. Har inte ens börjat packa

kärleksfyllda kramar

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas